fredag 20 februari 2009

Deppig...

Den lyckliga känslan av att vara mamma är borta idag. Ella skriker så fort hon får vara själv och det känns som man inte gör något annat än ammar. Det känns som man måste ta sats för att få någonting gjort. Tvätten ligger i tumlaren eller om man har tur att få lite tid så hänger tvätten och där på linan i källaren brukar den fastna ett tag.

Handlingen är stressig men det är ändå en av få höjdpunkter när man kommer hemifrån lite. (Förrutom de trevliga besöken på Öppnis som vi precis har börjat på). Ella och jag går nästan ute och går varje dag men det är inte alltid jag har ro när man ska njuta.

Städat blir det inte ofta... Det blir oftast fuskstädning där jag bara plockar i ordning det värsta och några snabba drag med dammsugaren. Jag är väldigt glad att nedrevåningen är färdig fixad så vi inte behöver renovera nu också.

Jag älskar och pyssla och har lite små saker som jag skulle vilja göra. Jag skulle vilja börja fixa med Ellas fotoalbum som jag ska göra själv, göra en ny dörrkrans mm samtidigt vill jag ha det fint i huset för annars kan jag inte slappna av.

Jag känner mig konstant stressad.....och sur på min man när han inte hjälper till och/eller ser vad som behövs göras.....

Sedan blir det ju inte bättre av att jag inte får någon bra sömn under natten. Jag hatar att brösten läcker hela tiden och att man måste ha en obekväm amingsbh på sig när man ska sova. När man väl får sova så värker höften...och sedan är det dags för nästa amning.

Jag ÄLSKAR verkligen min dotter men att vara mamma är ingen dans på rosor för min del just nu. Förhoppningsvis blir det väl det....

3 kommentarer:

Sandy Dandy sa...

Gumman då!!! Förstår dig!! Du är inte ensam!! Men du, städning o sånt, låt va!!! Du har annat tänka på nu, gah jag städade inte mkt i början vill jag lova!Be Erik sköta städ o tvätt nu ist! Du får se till o sova när Ella sover om ni sovit dåligt. Passa på pyssla när du är utvilad och hon sover... Ja öppnis är guld värt verkligen! :) KRAM PÅ DIG!

Ulrika - foto - Jonasson sa...

Nickar instämmande då jag läser dina rader..Minns den där bäbistiden på precis samma vis. Det är inte många som vågar erkänna att småbarnstiden "allt som oftast" kan vara rätt jobbig..men det är den..o det vet nog alla innerst inne! Även fast det inte verkar som så just nu så kan jag lova dig.."din tid kommer" =)

Kram

Anonym sa...

Det är inte lätt, men försök att inte känna dina "måsten" just nu. Är själv likadan att jag vill ha ordning och reda men i början är det verkligen inte lätt att få tid till annat än bebisen.
Det är först nu när H är lite äldre och kan roa sig själv som jag känner att man får tid till annat. Sömnen är viktig med, en glad mamma är en bra mamma =) Så prata med Erik och förklara att han får dra det tunga lasset därhemma ett tag, så gjorde jag med Martin innan H föddes och han skötte allt så bra i början, lagade mat, städade och var min "hushållerska".
I början var det svårt att släppa taget och kontrollen så jag gick ju och kollade så han skötte sig, men det var ändå en stor skillnad emot att göra allt själv!
Det viktigaste är ju du och Ella, men man glömmer sådant så lätt och pressen av att vara "duktig" är stor, men framför allt pressar man sig själv mycket. Njut och gosa med Ella så mycket du bara kan, så småningom blir det mycket bättre. =)

KRAM

Ps. Kan ju vara en fas, som jag skrivit om tidigare, då är det enda man kan göra att ge dom uppmärksamhet och kärlek, det enda som hjälper. Ofta blir dom extra snuttiga och vill amma mer då. Håller i sig ett par dagar upp till någon vecka. Dessa faser beror på att dom utvecklas och de lär sig nya saker, så uppmärksamma vad hon har lärt sig för något nytt de senaste dagarna!